I det dagliga livet refererar människor alltid till stål och järn tillsammans som "stål". Man kan se att stål och järn borde vara ett slags ämne; i själva verket, från en vetenskaplig synvinkel, stål och järn har lite olika, deras huvudkomponenter är alla järn, men mängden kol som ingår är olika. Vi brukar kalla "tackjärn" med en kolhalt över 2% och "stål" med en kolhalt under detta värde. I processen för att smälta järn och stål smälts därför järnhaltig malm först till smält tackjärn i en masugn (masugn), och sedan placeras det smälta tackjärnet i en ståltillverkningsugn för att förädlas till stål. Sedan används stål (stålämne eller band) för att tillverka stålrör, till exempel kan kolstålämnen göras till stålrör med ihåliga sektioner genom varmvalsnings- och kallvalsningsprocesser (sömlösa rör av kolstål)

Tillverkningsprocessen för sömlösa stålrör är huvudsakligen uppdelad i två huvudsteg:

1. Varmvalsning (extruderat sömlöst stålrör): rundrörsämne → uppvärmning → genomträngning → trevals-korsvalsning, kontinuerlig valsning eller extrudering → strippning → dimensionering (eller reducering) → kylning → rätning → hydraulisk test (eller feldetektering) → märkning → lager

2. Kalldraget (valsat) sömlöst stålrör: Runda rörämne→uppvärmning→genomträngning→rubrik→glödgning→betning→oljning (kopparplätering)→multipass kalldragning (kallvalsning)→blankt rör→värmebehandling→uträtning → hydrostatisk test (detektering av fel) → märkning → lagring.
De råvaror som behövs för tillverkning av järn och stål är indelade i fyra kategorier och diskuteras separat: den första kategorin diskuterar olika järnhaltiga malmråvaror; den andra kategorin diskuterar kol och koks; Fluxet (eller flussmedlet) av slagg, såsom kalksten, etc.; den sista kategorin är olika hjälpråvaror, såsom stålskrot, syre etc.